Foto: © Gaya Pienitzka

Den bastanta sjuksköterskan som tog emot när hon till sist, efter nätter av oro, tog mod till sig och uppsökte läkarmottagningen. Sjuksköterskan tittade ned på den lilla tunna tonåringen, spände ögonen i henne, muttrade ”Stockholmare” och förkunnade högljutt: ”Vi anser inte att det är lämpligt att göra sexuell debut innan man åtminstone är förlovad”.

Hon, den unga kvinnan, eller snarare flickan, hade skrubbat sig blodig, med skurborste, dagligen efter händelsen. På ett intellektuellt plan tyckte hon att hon var oskyldig. Ändå kröp skammen allt djupare in under skinnet på henne, fick fäste, bet sig fast. Skammen åtföljdes av skuld. Hon tänkte: ”Det var nog mitt eget fel ändå? Jag fick väl skylla mig själv? Hur kunde jag vara så naiv? Stanna på festen när mina två väninnor gick hem? Inbillade mig att jag faktiskt kände flera på festen, invaggade mig själv i en trygghet som var falsk… ”

Den unga var jag. Jag var sexton år när jag utsattes för ett sexuellt övergrepp. Jag, en ung kvinna, två män, i Paris. Jag, både blond och från Sverige (vilket på den tiden betydde att jag var lovligt byte), stelnade till, blev apatisk, ”lämnade kroppen”, lät det ske, inget motstånd…

Efter en tid fick jag klartecken från Jönköpings sjukhus: Alla provresultat var okej, inga könssjukdomar. Phu! Jag la händelsen bakom mig, trodde jag. Gick ut gymnasiet. Flyttade. Jobbade ett par år. Började på universitetet. Träffade min blivande man. Tog min examen. Påbörjade trainee-utbildning på internationellt IT-bolag. Klättrade i karriären. Gifte mig. Mer karriär. Fick barn ett. Jobbmöten med spädbarn närvarande. Fick barn två. Närvaron i relationen minskade, mindre intimitet. Jag insåg att det till stor del låg hos mig och sökte hjälp. Jag gick till två olika välrenommerade psykologer (med några månaders mellanrum).  Båda avfärdade mig med att ”det var normalt att inte få till det med samlivet med två småbarn” och skickade hem mig. Jag ville tro dem, men någonting skavde.

Flera år senare anlände barn tre. Jag distanserade mig fortfarande, men hade vant mig och tänkte att det nog var normalt. En väninna till mig berättade om en spännande upplevelse under en session av terapeutisk hypnos. Jag blev nyfiken och bokade en tid.

Ingen av psykologerna som jag träffat tidigare hade ens frågat om jag varit med om någon typ av sexuellt ofredande som ung. Redan under den första hypnossessionen hamnade jag direkt tillbaka i minnet av övergreppet jag varit med om så många år tidigare. Jag hade full kontakt med den 16-åriga upplagan av mig själv, kände alla känslorna: Rädslan som upparbetades till skräck, förlamningen, smärtan, skammen, skulden, den förfärliga flykten med en del av kläderna ihoprafsade till ett knyte och skorna i handen – allt kom tillbaka till mig. En skräckinjagande upplevelse. Men innan sessionen avslutades hände något som jag upplevde som magiskt: Jag fick en stark förnimmelse av vad jag fattade för beslut under det som inträffade: Att aldrig någonsin släppa en man nära igen, att aldrig någonsin lita på en man igen. Beslut som jag sedan länge hade förträngt. Med hjälp av terapeutens instruktioner kunde jag på något sätt få den 16-åriga upplagan av mig själv att gå med på att de beslut jag fattade i hennes ålder inte alls var gynnsamma för mig som vuxen. Det tog ett par, tre sessioner, för den 16-åriga upplagan av mig att lita tillräckligt på den vuxna upplagan av mig för att få tillstånd ett nytt, mer gynnsamt beslut. Ett beslut som tillåter den man som jag idag väljer ut att komma nära, på riktigt.

Hela den här upplevelsen fick mig att inse att det är näst intill omöjligt att ersätta ett beslut fattat under stark emotionell stress med ett intellektuellt beslut. Även om jag på ett intellektuellt plan visste att jag var fullkomligt trygg med min dåvarande man så var det den autopilot från mitt undermedvetna som styrde mina handlingar utifrån ett beslut som fattats över 15 år tidigare. Den här insikten gjorde att jag lämnade en välbetald anställning, skolade om mig och började arbeta med den terapeutiska hypnosen.

Efter en tid valde grundarna på utbildningen jag gått att lägga ner den. Jag och en samarbetspartner blev tillfrågade och vi tog med skräckblandad förtjusning över utbildningen och nu har den funnits i Lifecaps regi i över femton år. Idag, närmare tjugo åren efter det att jag utbildade mig, har jag haft klienter med många olika typer av problem på min bänk. Lifecap har utbildat närmare femhundra terapeuter varav ett hundratal med inriktning terapeutisk hypnos. Jag har hjälpt över 1000 klienter att komma tillrätta med de känslomässiga såren efter sexuella övergrepp. När #Metoo-uppropet drog igång insåg jag att de sviter efter övergrepp som mina klienter vittnat om finns i så mycket större omfattning än vad jag förstått. Det här ledde till att jag bestämde mig för att det behöver gå att göra det jag gör mer mer lättillgängligt och för fler: En möjlighet att läka på djupet, att släppa känslor av skuld och skam, att kliva ur offerrollen, att finna styrkan och modet…

Lifecap började erbjuda kognitiv internetbaserad terapi (så kallad E-terapi) redan år 2014, men här behövdes något mer. För att komma på djupet behövde vi en teknik som med hög sannolikhet försätter klienten som använder E-terapin i trans för att det ska bli möjligt att använda sig av den terapeutiska hypnosen via internet och utan ett individuellt möte. Vi hade länge tillvaratagit fördelarna med bakgrundsljud med frekvenser som är gynnsamma för att öppna upp våra möjligheter att förändra beslut och att börja tro på nya sanningar. Nu gällde det att göra detta automatiserat. Idag har vi ett avtal med den enda leverantör i Skandinavien som för närvarande har kompetens och utrustning att ta fram anpassade frekvenser på det sätt som vi önskar. Lifecap har anlitat Andreas Konvicka, utbildad hos Dr. Jeffrey Thompson vid Center for Neuroacoustic Research i USA.

Den 15/10 lanserades Lifecaps E-terapi för att läka de känslomässiga såren efter sexuella övergrepp. Jag, Gaya, är både stolt, glad och tacksam över att kunna dela med mig av ett verktyg som hjälpt över tusen personer genom personliga möten i en form som kan hjälpa hundratusentals parallellt. Hjälp som kan hjälpa att släppa offerkoftan, bli fri från skuld och skam samt stödja människor som varit utsatta för sexuella övergrepp att återta sin storhet och sin rätt till ovillkorlig kärlek.

Gaya Pienitzka

VD på Lifecap AB
E-post: gaya@lifecap.se Telefon: 08-545 959 40
Lifecaps utbud av E-terapier: https://app.coursio.com/store/lifecap
Lifecaps hemsida: https://www.lifecap.se

*Genom att ange kod Ascala vid bokning av E-terapier hos Lifecap får du 10 % rabatt!

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn